2007-09-22

Strålande tider för Sandvikens symfoniorkester

Fanfar för framgång. Oboisten Anders Bergsman och klarinettisten Lars Skoglund flankerar violinisten Catarina Israelsson som dock för dagen är utan instrument. Foto: Britt Mattsson Solist. Py Bäckman kommer till Högbo kyrka. Fint sällskap. Sven-Bertil till Sandviken. Foto: Fredrik Persson Foto: Bertil Ericson / Scanpix   En framgångston ljuder ur deras instrument.    Sandvikens symfoniorkester kan se tillbaka på ett lyckat år. Publiken har strömmat till konserterna och flera av dem har varit helt utsålda. Orkesterns mentorsprogram har gått över förväntan, har gett nya unga musiker och programmet ska fortsätta även i vinter.        Alla dessa musicerande amatörer som är orkesterns bas kommer troget till repetitionerna.    – Intresset har gått i vågor, just nu är det högt, alla vill vara med och stämningen är god – vi har kul ihop när vi spelar, säger orkesterföreningens ordförande Lars Skoglund.    Efter en del magra år har orkestern fått ordning på sina finanser och till sist även ett höjt bidrag från kommunen.    – Det är vi väldigt glada över, ett kvitto på att vi betyder något för Sandviken.        På senare år har Sandvikenorkestern breddat sina repertoar.    Det har blivit mer av populärmusik – musikaler, visor, pop och rock – och mindre av stora symfonier.    – Tja, symfonierna gör ju Gävlesymfonikerna redan så bra, konstaterar Skoglund.    Kan vara ett skäl. Ett annat att de breda konserterna ofta drar stora publiker. Och det är ju kul att spela för fulla hus. Ett tredje att den blandade skaran av musiker i orkestern – med åldrar från tonår till äldre pensionär – behöver variera sig i stilar och svårighetsgrader för att hålla ångan uppe.        Jag äter lunch med en ledningstrio ur orkesterföreningen. Förutom Skoglund också vice ordföranden Catarina Israelsson och kassören Anders Bergsman. Två blåsare (Skoglund och Bergsman) och en violinist (Israelsson). Tre mycket erfarna amatörmusiker som helst vill prata om nöjet med att spela och den hisnande känsla som kommer när de stora stjärnorna spelar ihop med dem och liksom lyfter dem utöver deras individuella förmåga.    Som när Brass Brothers var där i våras. Som när Olof Boman, dirigenten, sätter fart på dem. Som när det efter flera motiga repetitioner plötsligt bär – ”sticker uppåt” som Skoglund säger.    Att jobba för de stunderna är värt all möda.    Hösten börjar Sandvikens symfoniorkester med visa och jazz. 14 oktober får de sällskap av ingen mindre än Sven-Bertil Taube med vänner, det vill säga jazzsångerskan Lisa Östergren och Martin Östergren Trio. Den konserten leds av Jon Terje Svendsen.        I år fyller kyrkokören i Torsåker 80 år och den ska fira med en konsert där även en ensemble ur Sandvikens symfoniorkester deltar. Musik av Vivaldi och Gävledirigenten Stellan Alneberg håller i pinnen. 17 november i Torsåker kyrka.    25 november fortsätter orkestern på den kyrkliga vägen och ger Joseph Haydns ”Skapelsen” i Sandvikens kyrka tillsammans med Forsbacka kyrkokör och tre sångsolister. Olof Boman är dirigent.        Som vanligt blir det en julkonsert i december – brukar vara en publikmagnet – och i år har de engagerat Ann-Mari AldÈn som dirigent.        Det blir konsertätt i vinter. En trettondagskonsert gör orkestern i Högbo kyrka 5 januari, där är Py Bäckman solist och Lotta Tonlycke dirigent. Några veckor senare, 20 januari, är det dags för den traditionsenliga Minneskonserten och den har fått en stark lokal prägel: Sandvikensonen och flöjtisten Tobias Carron är solist, Henning Enerström från Sandvik är högtidstalare och Krister Pettersson ur orkestern leder konserten.        På själva kvinnodagen 8 mars serverar Sandvikens symfoniorkester en ”Så ska det låta”-konsert med Ylva Larsdotter som violinsolist, Hans Ek som dirigent och Stefan ”Så ska det låta” Gunnarsson Trio. Räkna med musikaliska överraskningar.    Till sist, i slutet av april en symfonikonsert där ”Öst möter väst”, det vill säga orkestern spelar Gerschwin plus något av en rysk tonsättare. Per Hammarström är dirigent och räkna med något maffigt i musikväg.